Fördelen med att vara andragångsföderska är att de lyssnar på en på ett annat sätt. De utgår inte bara från att man inte kan eller vet något och jag är kanske mer självsäker och vågar säga hur man vill ha det. För mig var det skönt att kunde berätta att jag inte tänker vara med om att det kommer in en massa sköterskor och klämmer på mina bröst denna gång, utan att jag vi sköta amningen själv.
När Tweety föddes var detta en mardröm för mig, jag tyckte att den biten var jobbigare än självaste förlossningen, befrielsen kom när de kom in med en pump och jag hittade mitt sätt att ge barnet bröstmjölk. För oss blev det en bra lösning för pappa fick vara mer delaktig, Tweety fick bröstmjölk och jag slapp känna mig söm en dålig mamma. Alla dessa amningsexperter hjälpte inte mig, utan vad som hjälpte mig var att lita på mina instinkter och mitt barn. Jag förstod att även om amningsreflexen skulle försvinna så kan barn lära sig amma, de ska ju lära sig så mycket annat och efter 4 månader tog han bröstet.
Denna gång kommer handpumpen att vara med i min BB-väska, det är ju inte katastrof att flaskmata eller för den delen ge honom lite ersättning om han är lika hysteriskt hungrig som Tweety var.
Efter detta samtal så åkte jag till Stockholms Sycenter för att prova maskiner och prata lite med Ulrika, det är så skojigt att ha någon att prata maskiner med och ännu roligare att prova på broderimaskiner.
Jag har köpt lite tvättlappar på IKEA och tänkte att det skulle bli roligt att kunna ha ett gäng till Knyttet och ett gäng till Tweety och först hade jag tänkt brodera in initialerna på dem för att hålla isär dem, men Knyttet har ju inget namn ännu så jag valde att ha några med krokodiler och några med giraffer. Tweety fick välja vad han vill ha när jag kom hem och inte helt oväntat valde han krokodilerna (de är ju ändå lite läskigare...) Så nu har mitt habegär i maskinparken ökat till en blindhemmer och en broderimaskin, kanske även en trissvinst för att kunna bekosta dessa också...
När jag kom hem hade jag så ont att jag höll på att gå sönder, men jag var en gladare mamma och hustru som orkade skoja och prata med familjen. Uppskattades av hela familjen...