I somras köpte jag mig första OTT-LITE lampa, jag hade flirtat med den länge och tänkte att ska det vara en dyr lampa så vill jag ha den bästa! Men vilken, att bestämma sig var ingefära lika svårt som att välja när man blir uppbjuden av två snygga killar samtidigt på dans, man vill ha allt, man måste välja och man vill inte i efterhand ångra sig…
Det blev en golv och bordslampa som hette Arial. Min man och som hade mycket svårt för lampans sken, det var ju inte som de valiga energiförbrukande lamporna i hemmet, utan skenet är mer som de energisnåla lampornas, den är även energisnål. Men idag är de vana.
Vi är ju trots allt vanedjur, jag pratade med min svärmor häromdagen om energisnåla lampor och det faktum att om alla hushåll skulle byta till energisparlampor så skulle vi kunna stänga ett till kärnkraftsverk. Men även hon tycker att det är mysigt med det energiförbrukande skenet.
En annan sak som är bra här i vår mörka Nord med dagsljuslampan så här under mörkerhalvåret är att man blir piggare av den (eftersom det just är som dagsljus) och den är bekvämare att läsa med, ni vet när man läser med stark belysning och det vita i pappret bara lyser tillbaka på ens ögon och till slut har man ont i huvudet av ljuset.
Lampan är fantastisk och jag tycker att alla syaffärer borde ha sådana. Man ser tygaffärerna som det egentligen ser ut. Har ni varit med om att köpa ett svart tyg och inse att det egentligen är mörkblått eller köpt ett brunt tyg för att komma hem och inse att det är mörklila för att inte tala om när man ska hitta sytråd och så kommer man hem och ser att det som såg så bra ut på affären egentligen skär sig.
I fredags införskaffade jag i alla fall en batteridriven OTT-LITE lampa, eller fick den på köpet med symaskinen. Suveränt, jag får hel enkelt bära med mig den i väskan i framtiden när jag ska köpa tyg och tråd.
Bilden kommer från Stockholmssycenter.