Som att föda barn

I dag har jag mensvärk, en av de kraftiga. Det verkar som om min kropp äntligen börjar gå tillbaka till sitt gamla jag, det som var innan jag födde barn och hormonerna började härja fritt med mig. Det vill säga att jag nästan inte producerat någon bröstmjölk denna månad men mina gamla mensvärkar är tillbaka.

Många har frågat min om det gör ont att föda barn, vad ska man säga… det är relativt, det beror på vad man har att jämföra med. Jag tycker att förlossningsverkar är som mensverkar, fast mellan verkarna har man ofta en lugn stund då det inte gör ont och när man har mensvärk så gör det förbannat ont hela tiden. Den andra skillnaden är att på BB har man en massa smärtstillande och på jobbet kan man bara ta en värktablett och vänta…

Att åka hem är inget alternativ för vem vill åka buss och pendel med förlossningsvärkar, fast säger man mens så säger alla ”det kan väl inte vara så farligt”. Näe, det är inte farligt men det gör lika ont som att föda barn och det brukar folk se som om det var den värsta smärtan man kan ha.

När Tweety skulle komma åkte jag in på igångsättningsutredning eftersom jag hade så fruktansvärda förlossningssmärtor att jag inte orkade mer. Väl inne i sjukhuset säger barnmorskan att jag hade täta värkar och gynekologen konstaterade att jag var öppen en centimeter så det var bara att lägga in mig med en gång.

Jag hade alltså värkar utan att ens märka det och jag började inte känna något förrän de gjorde så att vattnet gick. Då kändes det som det gör nu fast jag fick lustgas, massage, akupunktur och ett helt gäng som bara gullade med mig. Nu får jag bara sitta tyst och skriva av mig. Smärtan är den samma, men tillståndet gör skillnaden. Fast jag föder nog hellre barn.

Bilden tog min mamma precis innan jag skulle läggas in, när min man i all hst fått åka hem för att hämta kläder, bilbarnstol och allt annat man behöver när man ska åka hem med en ny familjemedlem!