Jag har haft mycket den senaste veckan, efter resan i Skåne var jag verkligen trött och såret på min mage som aldrig vill läka har verkligen varit påfrästande...
Under en längre tid har jag övervägt att gå från hobbyföretag till att ha eget företag, men alla papper och momsdeklarationer har skrämt mig. Mitt sett att komma på vad jag ska göra är att gå en kurs som Lidingö nyföretagarcemtrum gjort för kvinnor. Det har varit en resa för mig och ibland har jag känt mig lite vilsen och fånig eftersom jag inte vet riktigt vad min affärsplan är, jag gillar att sy, vill kanske sälja lite tyger och mönster och hålla lite symaskinsutbildningar...
I går kom vi till den del av kursen jag bävat för mest, kommunikation med en häst. I min värld är hästar stora farliga djur som bits fram och sparkar bak. Vi åkte ut till Elfviks gård och började dagen med att prata om kommunikation och vikten av kroppsspråket. Jag berättade om min rädsla för hästar och vi kom överens om att jag inte behövde närma mig hästarna.
Väl ute observerade jag mina kurskamrater och det var så spännande att se hur kommunikationen mellan dem var och plötsligt stod jag ute i hagen, lade upp en hinderbana och förde hästen dit jag ville. WOW! Det var först när jag var klar och insåg vad jag gjort som rädslan kom. Under övningen var jag så fokuserad att jag inte hade an tanke på att jag hade en stor bjässe intill mig och efter rädslan kom alla endorfinerna. Jag klarar detta!
Jag har bestämt mig nu, det blir företag innan årets slut. Jag klarar detta! Mitt nästa steg är att boka tid hos samma kvinna som fick mig att gå ut på hagen för att få lite coaching. Tack underbara Marie.