Sur som en ättika kom jag ner till gymmet. Lady Tiny-winy hade hunnit före mig till stavgångsmaskinen och hon kan hålla på i flera timmar. Hon är en sådan person med så perfekt kropp att man undrar om sådana verkligen finns.
Jag tog roddmaskinen och satte igång, det skulle bli 15 minuter, hur jag nu skulle klara av det.
När jag börjar närma mig mina 15 minuter kommer grabbarna boys in. Ni vet sådana som tror att de äger gymmet och alltid stället om alla maskiner så vi kvinnor känner oss något malplacerade. Vreden växte inom mig igen, bara för det var jag tvungen att köra fem minuter till i roddmaskinen och sedan blev stavgångsmaskinen ledig så jag fortsatte fem minuter till.
Sammanlagt körde jag 25 minuter och jag lovar att efter det var det inga krafter till vrede. Endorfinkicken infann sig och när jag åt min 6 points macka var jag bara lycklig.