Jag tycker inte alls att livet är kul just nu, foglossningen plågar livet ur mig och att pendla till och från jobbet tar alla krafterna. Om det inte varit för att man ska åka buss, tåg och buss igen så kanske man hade överlevt...
Var hos läkaren idag... sjukskriven 25%, jag hade velat jobba heltid och försökt få färdtjänst istället men med alla dessa knepiga papper så vet jag knappt vad jag ska ta mig till och det gör så ont att jag blir tårögd bara jag tänker på smärtan. Inte blir det bättre av att jag är konstant illamående så har jag foglossningsbältet så blir jag spyfärdig...
Graviditet är verkligen överskattat, i mitt fall bara plåga Jag kan inte låta bli att fråga mig "vad tänkte jag på när jag beslöt att jag ville ha ett till barn", glömde jag bort hur det var sist eller hoppades jag på att denna graviditet skulle bli annurlunda?
Det blir inte bättre av att läkare skrivit på mina sjukpapper fel och jag måste be henne göra om dem. Denna gång tog det över 2 veckor att få en läkartid, undrar om det ska behöva ta 2 veckor till. Förbannade sjukvården i Stockholms Län! Tre månaders vårdgaranti, hur glad är man över den när man bara ska vara gravid i 9 månader? Ska man behöva gå sönder innan man får hjälp!