Är jag kanske skengravid?

Det börjar kännas så, för trots att jag redan är i fjärde månaden, eller vecka 15 så finns där inte en tillstymmelse till mage. Jag är bara jämntjock som vanligt och nog har jag lite hull för jag kan inte känns något hårt i magen. Enligt alla böcker ska det ju synas redan i vecka 8 på andra barnet. Men inte här, däremot har jag ont, mår illa och de som inte vet att jag har bulle i ugnen tycker att jag är jättejobbig!

Trots allt måste jag säga att jag längtar efter bebben så jag storknar, hon eller han är väldigt välkommen och efterlängtad, om man bara kunde slippa att hyra ut mage i hela 9 månader så skulle det kännas enklare. Dessutom är jag dödstrött, jag somnar redan halvåtta varje kväll och varnar vid sju dagen därpå. Att hinna sy är det inte tal om, jag kanske ska ta upp stickningen igen... fast jag ska nog vänta på att veta könet innan jag börjar införskaffa garner.

I går kom förresten Stoff och stils nya katalog, jättefina tyger men inte så roliga jerseytyger för barn. Däremot har elefanttyget kommit i lila, det kanske jag ska köpa på mig och sy ett par byxor till bebben av... Ja, ni hör nog att jag tror det är en flicka denna gång... Vi får väl se, nästa vecka är det fostervattensprov och jag känner mig lite orolig men vi får hoppas på det bästa!

Beklagande

Jag tycker inte alls att livet är kul just nu, foglossningen plågar livet ur mig och att pendla till och från jobbet tar alla krafterna. Om det inte varit för att man ska åka buss, tåg och buss igen så kanske man hade överlevt...

Var hos läkaren idag... sjukskriven 25%, jag hade velat jobba heltid och försökt få färdtjänst istället men med alla dessa knepiga papper så vet jag knappt vad jag ska ta mig till och det gör så ont att jag blir tårögd bara jag tänker på smärtan. Inte blir det bättre av att jag är konstant illamående så har jag foglossningsbältet så blir jag spyfärdig...

Graviditet är verkligen överskattat, i mitt fall bara plåga Jag kan inte låta bli att fråga mig "vad tänkte jag på när jag beslöt att jag ville ha ett till barn", glömde jag bort hur det var sist eller hoppades jag på att denna graviditet skulle bli annurlunda?

Det blir inte bättre av att läkare skrivit på mina sjukpapper fel och jag måste be henne göra om dem. Denna gång tog det över 2 veckor att få en läkartid, undrar om det ska behöva ta 2 veckor till. Förbannade sjukvården i Stockholms Län! Tre månaders vårdgaranti, hur glad är man över den när man bara ska vara gravid i 9 månader? Ska man behöva gå sönder innan man får hjälp!

Pyjamaspaty, med ny innebörd

Det kom upp en kul idé under syhelgen. Nadja ska vara gräsänka så hon föreslog att vi skulle ha pyjamasparty. Det vill säga vi syr pyjamas och går inte och lägger oss innan pyjamasen är färdig och däremellan en hel del tjejsnack, god mat plus tygfrossa!

Detta finns nu på att-göra listan. Undrar om jag ska rita ett eget mönster pyjamas för gravid. Jag gillar ju att sova med pyjamas och tycker att det kan kännas lite trångt när magen börjar växa. Just nu syns ingen mage, jag ser bara jämntjock ut, möjligtvist lite svullen och samtidigt börjar jag nojja för att det ska synas... Hmmm... måste lägga mina gamla tvångtankar om slankhet åt sidan och våga vara!

Kapphelgen

Nu har vi haft helg, jag hade tänkt blogga på plats men ärligt talat så blev det ingen tid till det. Det var så mycket att fixa, trevligt umgänge och skaparglädje att jag inte hann med.

Vi började redan på fredagen vid 9, sedan droppade det in folk hela dagen. Själv hann jag bara rita av mönstret för det var ungefär en miljon delar om man räknar in alla smådetaljer. så klippte jag tyg och vliseline, det tog ungefär en hel dag!

Stina hade allt utklippt och detaljerna klara, så hon kom nog längst...

På lördagen skulle det sys ihop och jag bröt ihop två gånger över att jag inte fattade hur jag skulle få till fickorna och när jag efter hjälp från Viveka fick till det så hade jag glömt rosetterna så det var bara att sprätta och göra om. Stina hjälpte mig med det annats hade det inte blivit några fickor!

HugOlle var med och hon har en bild.

Måste säga att jag har överskattat min snabbhet eller i alla fall mönstrets svårighetsgrad, för jag blev inte på långa vägar klar, men det kommer bild på det vi hann med!

Småpåvarna, var kommer de ifrån?

Alla dessa människor som blir riktiga diktatorer så fort de får makt över en lokalnyckel.

I dag skulle jag hämta ut nyckeln till lokalen där vi ska sy i helgen. Vips så kunde jag inte hyra den längre för nu höll de på och målade om...
"Det skulle ni ha informerat i tid, jag bokade lokalen för över ett halvår sedan" svarade jag.
"Ja, men vi kunde inte veta det" svarar nyckeltanten. Näe, kanske inte men är det mitt problem?

Sedan vill hon inte hyra ut lokalen för att vi ska ju sy och inte ha fest. "Ja, men det berättade jag ju om redan när jag skulle hyra lokalen", svarar jag.
"Ja men nu är det så här och jag går inte med på att du har din business här", nu börjar kärringen gå mig på nerverna, när blev en syjunta business? De flesta av oss syr för att vi inte har råd att köpa en kappa för 3000:- kronor!
"Ja, jag går inte med på det här..." Fortsätter fanskapet. Jag tänker, vad gör jag imorgon när det står tio kvinnor med var sin maskin och nyckeltanta inte behagar hyra ut lokalen?

"Nu är det så att detta skulle ni ha informerat om för ett halvår sedan när jag var här och bokade lokalen", svarar jag. Jag är inte dummare än att jag vet att även muntligt avtal gäller och lokalen ska jag ha, jag har bara inget val...
"Vi tar faktiskt extra betalt för att ni ska hyra lokalen fredag till söndag och detta är en festlokal så ni kan inte sy här". Trots att det på hemsidan framgår tydligt att lokalhyran gäller torsdag till söndag eftermiddag. Nu börjar jag bli förbannad och svarar att jag känner mig lurad, detta hör en yngre, något mer klok kvinna och svarar.
"Vad hon gör i lokalen är inte vårt problem, lokalen kan hyras på de premisserna vi utlovat".
Lillpåven får motvilligt lämna ifrån sig nyckeln, men hon gör en egen business på mig genom att ta en hundralapp för mycket. Vad ska jag göra...

Sedan säger kvinnan". Och jag kommer förbi imorgon och tittar vad ni sysslar med", så imorgon har Lillgestapo bjudit in sig själv på syjunta hos oss! Så är det med småpåvar.

Jag undrar varifrån de blir så maktfullkomliga? Eller om det bara beror på att jag har svart hår och hon vitt. Kan det vara åldern som gör vissa kvinnor maktfullkomliga?

Så här glad blev Tweety

åt sin present från Lallis.

och han är förståndig nog att göra sin mamma till viljes med poserandet. Annars blir det ingen Bamse. Tack snälla Helene för presenterna.

Som ett barn på julafton

känner jag mig just nu.

Jag jobbar hemma idag och min man har just varit och hämtat ut mitt swappaket från Lallis. Jag hade läst hennes ledtråd, men först inte förstått att det var mig hon menade, så i ärlighetens namn så var det efter uteslutningsmetoden jag tog det.

Oj vilka fina saker! John Blund tröja och byxor med John Blund fickor. För er som känner mig så vet nu ju redan att jag länge velat ha John Blund tyg, men givit upp på grund av att auktionerna brukar fara iväg på tradera. Och nu har jag fått tyget uppsytt. Vilken lyx! Proffsigt sytt var det, så fina och noggranna sömmar skulle jag nog aldrig kunna få ihop själv.

Sedan var det en Bamsetidning till Tweety, jag tycker det verkar helt rätt att börja introducera honom till Bamse nu. Två tygbitar, ett brunt jeanstyg som kommer att bli jacka till våren tror jag och ett orange tyg som kommer att bli mjukisbyxor. Fina handgjorda knappar och så choklad! Jag är ju som välbekant tokig i finchoklad. Jag äter inget annat godis än mörk choklad och fina praliner när det är något att fira och det har jag ju idag, efter att ha avslöjat att jag har en bulle i ugnen.

Jag undrar om mitt paket kommit fram idag?