Ok, nu måste jag berätta...

Jag kommer garanterat att tjocka på mig för att jag är med barn. Så ni som tycker att jag varit lat och tråkig på att blogga ett tag har helt rätt... mitt liv har sedan början av sommaren varit ett som en enda evig trötthet, värvat med konstant illamående.

Jeanette brukar säga att så länge man mår dåligt så sitter den där den ska, men jag har väl varit lite bortskämd med Tweetys graviditet där jag inte mådde illa en enda dag... sedan kom hela foglossningskarusellen i vecka 28, och det blir inte bättre denna gång, det har redan börjat och jag hoppar på kryckor, så förvisso funkar "jag har ont i ryggen" argumentet, men de som känner mig vet nog mer än så.

Jag hade inte tänk berätta innan ultraljudet, men nu börjar det komma så många frågor så nu vet ni... Och jag önskar så att det blir en liten flicka, så om ni tycker jag beklagar mig för mycket över att jag känner mig eländig så hoppa bara över inlägget för det blir väl en hel del beklagande fram till mars! Att vara gravid är inte roligt för mig, då föder jag hellre barn för smärtan är i alla fall tidsbegränsad vid en förlossning och jag är en ganska snabb en... Så Ceci jag hoppas vi kan följas åt lite!

Vägen förbi posten

I helgen har jag sytt färdigt till min hemliga väninna, jag hoppas att du gillar det trots att du fått vänta, jag tänkte jag tar vägen förbi Posten nu efter jobbet och skickar ditt paket.

I går var jag med Sara hem till Nadja och köpte mitt tyg till regnkappa som jag beställt för länge sedan. Så här ser det ut, men jag har ändra mig och bestämt att jag ska sy regnkappan till våren istället, eftersom jag tänker gå ner i vikt då... Ha, ha tänker du nu... är det inte bättre att börja med en gång? Visst är det det, men jag tror dessvärre att jag kommer att bli ännu tjockare under hösten och vintern. Så här ser i alla fall tyget ut och det är vattenavvisande så jag tänkte sy kappan och sedan ha ett avtagbart foder i svart microfleece. Ni för väl se ett färdigt verk till våren.

Jag som trodde jag visste...

Jag trodde jag hade kommit på Puss och Kram och att jag hade ett paket på väg, men icke... Nu finns det inte så många att välja på, men kanske Lallis. Kanske dyker det upp något paket snart.

Mitt paket ska skickas i helgen, jag hoppas u gillar det i alla fall!

Behöver du storleksetiketter?

Allt man beställer blir billigare ju större antal man köper. Jag vill ofta ha storleksetiketter på barnkläderna eftersom jag brukar glömma vilken storlek jag sydde och kan känna mig som ett frågetäcken när någon väninna ringer och frågar "Har du några mjukisbyxor i storlek 80?"

Nu har Man Made tagit tag i detta och ska göra en storbeställning. Tanken är att vi går ihop för att få ner styckepriset på storleketiketterna. Man kan välja mellan cl storlekar till barn och S-M-L för vuxna.

Bra initiativ! Sådant gillar jag! Vill du vara med i beställningen så skicka henne din mailadress på manmademm(snabel-a)gmail.com but ut snabel-a mot @.

Och tack Anna för att du är uppmärksam och skickade min mailadress till Man Made, vad skulle jag göra utan kompisar som dig.

Guldknapp till Odd Molly

Jag älskar kläder, kanske är det en av anledningarna till att jag syr, men jag är ganska dålig på modetrender, på gränsen till anti. Mitt motto är: Det är inte det moderiktiga som är vackert, utan det man själv passar i.

En enda designer har jag lite koll på, eftersom jag tycker om henner tyger och de blommiga detaljerna på hennes kläder är Karin Jimfelt-Ghatan, ni vet Odd Molly tjejen. Så där lagom romantiskt, lite folklore... men fortfarande stilfullt.

Nu har Odd Moly vunnit guldknappen och jag kan bara säga grattis! Det är roligt att kläder jag gillar uppmärksammas.

Rätt eller fel?

Gjorde Ara rätt eller fel när han lämnade ifrån sig bronset? Jag tycker han gjorde rätt, jag hade antagligen gjort samma sak, kanske för att jag vet hur det är att kämpa för något och bli snuvad på mållinjen på grund av en orättvisa.

Finns det något som gör mig skogstokig så är det orättvisor och korruption. Om man är som jag så får man lära sig att leva med att bli orättvist behandlad, inte varje dag men flera gånger när man satsat på något som betyder mycket. I mitt fall brukar det handla om jobbet, ett exempel var när jag jobbade på ett stort tyskt företag som alla känner till. Jag började som inhyrd konsult, jobbade där i ett halvår för en tjej som var mammaledig. Jag trivdes, men visste att det inte var för evigt...

Ett år senare var det dags för samma kvinna att vara mammaledig igen, denna gång blev jag uppmanad av avdelningschefen att söka tjänsten. Jag sökte och fick nu en projektanställning på ett och ett halvt år. Vilken lycka! Under min anställning lyste man ut en ny tjänst i avdelningen och jag fick rådet att inte söka eftersom min chef ville behålla mig ändå efter min anställning gick ut.

När löneförhandlingen kom så kom vi överens om att jag skulle vänta tills min anställning var klar och förhandla lönen. Jag tyckte väl det lät ok, jag var nog ung och naiv. Tiden gick och ingen hörde av sig så jag började söka lite annat. När väl min anställning skulle gå ut så var det inte längre aktuellt att anställa mig och den där lönerevisionen kunde jag söka efter i himlen. Vad ska man säga... jag kände mig snuvad och lurad av en arbetsgivare jag hade tyckt så mycket om och satsat så mycket på. Ni vet jag var den där tjejen som alltid satt sist på fredagarna, som ställde upp och tog alla jourer som ingen ville ha, jag var den som fick välja semester sist för jag hade inga barn eller hund.

Tror ni jag blev sur när det blev tack och hej? Inte bara sur, jag kände mig utnyttjad och förnedrad, men jag lämnade inte tillbaka avskedspresenten, jag gick till facket och såg till att få ut det lönepåslaget jag var berättigad. Jag fick det och gick vidare. Det var tråkigt för det var ett jobb jag verkligen trivdes med, men nu har jag ett annat jobb...

Efter gårdagen händelse tycker jag att man ska lägga ner hela den korrupta brottningsgrenen på OS, släng ut maffian!

Passa på att tipsa

Jag ska bara passa på att tipsa om Svenska mönsters senaste mönster, det är ett par klänningar och tunikor för tunna tyger och tunna jerseytyger.

Jag tycker sådant kan vara så bra att ha på hösten då jag helst klär mig lager på lager. Jag gillar att ha strumpbyxor för till dem kan man alltid ha trikåer i microfleece när det blir iskallt så slipper man frysa och hålla på att leta upp tialetter för att ta av långkalsongerna under byxorna. Fast det är klart, jag är ju ganska frusen av mig.

Om du dessutom prenummererar på Stinas nyhetsbrev så får du ta del av hennes bonussystem där du kan erhålla sytrådar och annat om du köper fler än ett mönster åt gången. Enkla modeller i många storlekar, sådant gillar jag så att man kan leka med tyger och lätt göra om mönstret om man vill lägga till eller ta bort en detalj.

Själv är jag väldigt sugen på B-modellen (den med snöre under bysten), men först har jag lite annat att sy, så det får vänta till våren.